Här presenterar vi i Vänsterpartiet Oskarshamn vår Kommunfullmäktigelista inför mandatperioden 2018-2022.

 

  1. Lena Granath, butikschef
  2. Lena Fyhr, skötare/skötare
  3. Ingmar Hjalmarsson, pensionär
  4. Veronika Guljas, pensionär
  5. Vidar Aldorsson, svarvare
  6. Marita Reinholdsson, vårdare LSS
  7. Stig Gustavsson, pensionär
  8. Monica Johansson, f.d. miljö-och hälsoskyddschef
  9. Fredrik Jonasson, truckförare
  10. Angelika Ågren, studerande
  11. Claes Zachrison, socionom
  12. Agneta Aldorsson, domstolssekreterare
  13. Andreas Lindgren, industriarbetare
  14. Ing-Britt Runermark, bibliotekarie
  15. Pierre Tornedal, cirkelhandledare
  16. Svetlana Andelova, redovisningsekonom
  17. Emil Fyhr, målare
  18. Alise Henriksson, studerande
  19. Matti Wahlström, el-ingenjör
  20. Emelie Claesson-Roback, industriarbetare
  21. Herje Westrin, pensionär
  22. Sofia Hörnell, undersköterska
  23. Ulf Malmberg, musiker
  24. Charoline Älvsdahl, trafiklärare
  25. Richard Gustafsson, finsnickare
  26. Saga Lundberg, truckförare
  27. Emanuel Fyhr, besiktningstekniker
  28. Catarina Gustavsson, emallagehanterare
  29. Daniel Haeggström, vårdare/boendestödjare
  30. Margareta Svensson, pensionär
  31. Cenneth Holmberg, snickare
  32. Annika Nilsson
  33. Mikael Johansson, industriarbetare
  34. Martina Holmberg, sömmerska
  35. Johan Granath, säljare
  36. Sylvia Borg, fotograf
  37. Michael Nilsson, chaufför
  38. Kerstin Granath, pensionär
  39. Jerker Höggren, truckförare
  40. Carina Lundqvist, vårdare
  41. Magnus Runnsjö
  42. Gunilla Henriksson, f.d. förskollärare
  43. Mats Rosén, pensionär

#tillsammansärvistarka

Vi måsta bättre försöka lösa de faktiska problem som finns!

”Vi måste ta människors oro på allvar!”
Denna fras hörs alltmer från politiker från höger och vänster, och jag säger till mig själv, vad bra, då kanske vi äntligen kan ta tag i det faktum att vårt land fortfarande är beroende av den farligaste energikällan människan någonsin uppfunnit, eller att arbetaren får mindre och mindre att säga till om i sitt arbete och i den offentliga debatten, eller att skillnaderna i det svenska samhället ökar lavinartat mellan rik och fattig?
Nej!
Den oro vi ska ta på allvar, är den om att en folkgrupp kan äga för mycket media, den om att muslimerna tyst håller på att invadera Europa, för att skapa Eurabien, den som säger att den grova brottsligheten ökar, trots att varje undersökning säger att den minskar, den som säger att vi måste möta flyktingar på Öresundsbron, med en kulkärve från ett maskingevär.
Den oron ska vi ta på allvar!
Då måste jag fråga, hur ska vi ta den på allvar?
Hur tar vi en oro på allvar när den inte bottnar i en verklighet?
Det kan ju vi som politiker inte påverka?
Vi kan inte möta den med åtgärder som löser problemen för problemen finns inte.
Det vi kan göra är att lösa de problem som faktiskt finns, vilket är en bra idé över hela linjen.
Vi kan se till att alla människor får en bra vård när de blir sjuka, att de får en bra utbildning när de går i skolan. Vi kan skapa jobb åt alla, med bra villkor. Vi kan se till så att ingen får gå från hus och hem när det blir arbetslöshet eller sjukdom. Vi kan se till så att det finns bostäder även till dem som inte har alla pengar i världen.
Detta är en liten del av de problem som alla människor drabbas av som bottnar i den verklighet vi lever i, den verklighet som vi politiker faktiskt kan påverka.
Det enda som krävs är att vi politiker säger till oss själva att vårt uppdrag är inte att följa utvecklingen i samhället, utan att leda utvecklingen i samhället.
För om inte vi leder utvecklingen i samhället då leds utvecklingen i samhället av andra, oftast av dem som har pengar.
Då gynnas också bara de som har pengar.
De som inga pengar har och som lämnas efter, börjar se problem som inte finns och skylla dessa på någon annan.
Det är en utveckling som vi har sett nu i tjugotalet år.
Nu är det dags att leda utvecklingen åt ett annat håll.
För alla!
Ulf Åman (V)Oskarshamn

Friskolors drivkraft ska inte vara pengar

”Miljoner i bidrag – miljoner i vinst.” Detta är rubriken till en artikel i Lärarnas tidningen nr 15, 15 december 2017 – 18 januari 2018. Innehållet i artikeln har gjort mig och bör göra alla andra skattebetalare fullständigt vansinniga av ilska.


Lärartidningen har undersökt hur mycket i statsbidrag som delats ut till friskolor och hur mycket som betalats ut i vinst. Tidningen uppger att 115 friskolebolag fick 131 miljoner kronor i bidrag avsedda att användas till läxhjälp, mattelyft, mindre barngrupper och lärarlyft. Utdelningen till aktieägare blev 232 miljoner kronor.

Ett exempel är Internationella engelska skolan som fick 47 miljoner i statsbidrag år 2016 . Vid senaste årsstämman beslutades om utdelningar på 45,6. British Schools AB fick 2,1 miljoner i bidrag och delade ut 10,7 miljoner. Enligt vad som framgår av Lärartidningen ville styrelsen skydda ägarnas medel, tidigare gjorda överskott, inför hot om ändringar i rätten att ta ut vinster.

Grundaren liksom styrelseordföranden argumenterar att man betalat 44 miljoner i bolagsskatt och att de lärare som numer är aktieägare förväntar sig ersättning på sina investeringar. De anför även sina goda resultat.

Om eleverna i just British Schools AB:s skolor har bättre resultat än andra skolor har undertecknad inte en aning men nyligen rapporterades i media, radio och tv, att trots högre betyg från gymnasier klarar sig friskoleelever generellt sämre första året på postgymnasiala skolor än dem som gått i kommunala skolor. Man kan ju undra varför.

Det går i vart fall att konstatera att stora statsbidrag som betalas ut till friskoleaktiebolag allt för ofta bidrar till höga vinstuttag. Minsta antydan om vinstbegränsning utlöser ramaskri och påståenden om att eleverna från dessa skolor kommer att mista sin undervisning. Varje sunt tänkande inser ju att så inte kan vara fallet. Skolbyggnaderna finns ju kvar, lärarna finns och eleverna lär till närmast 100 procent bo kvar.

Det är väl ändå rimligt att de budgetmedel som anslås till våra skolor ger alla lärare rimliga löner, goda arbetsförhållanden och att eleverna får bra förutsättningar att inhämta kunskap. Om alla betalade den skatt de ska och skattemedel går till det de är avsedda skulle samhället bli bra mycket bättre för alla.

Ingen ska kunna göra sig förmögen på de pengar som betalas i skatt. Visst finns det bra friskolor men det ska inte vara höga vinster på elever och andra lärares bekostnad som ska vara drivkraften.

Monica Johansson (V)

Medlemsmöte

I tisdags den 13 mars hade vi medlemsmöte.

Vi startade mötet med att Lena Granath redogjorde förutsättningarna inför årets budget. På fredag den 16/3 kommer vi, gemensamt med våra samarbetspartier, att lämna in vårt gemensamma förslag på driftbudget ramar för 2019-2021.

Förutsättningarna bygger på SKLs prognoser om skatteintäkter och statsbidrag, samt befolkningsunderlag från SCB.

Senare i veckan startar hon arbetet med investeringsbudgeten, där vi ska lämna in skarpt förslag den 14/5. Under våren kommer investeringsbudgeten att diskuteras på våra grupp-och medlemsmöten. Vill du vara med & påverka? Kom för att diskutera på våra möten.

Driftsbudgeten för 2019 kommer under våren och sommaren att behandlas & diskuteras i samtliga kommunala nämnder, för att vi sen i höst ska lämna in vårt förslag, tillsammans med våra sammarbetspartier, den 14/10.

Därefter direktsände partiet centralt ett webbmöte med Jonas Sjöstedt,

där vår partiledare talade om årets valrörelse.

Med sig hade han Nooshi Dadgostar som är nyvald som vice ordförande. Avspända och säkra förmedlade dom sitt budskap. Det kändes väldigt bra och uppmuntrande att tillsammans, i realtid, med alla andra partiföreningar i Sverige, se och lyssna på vad vi kan göra tillsammans. Sändningen avslutades med möjligheter att chatta med Jonas, men det avstod vi från.

Efter sändningen fortsatte vi kort att diskutera innehållet i sändningen.

Kort sammandrag från Vänsterpartiets medlemsmöte 25 februari 2018

 

Katarina Skoglycka, miljövetare/klimatstrateg och Kristina Hägg-Blecher, hållbarhetsstrateg, föredrog kommunens hållbarhetsprogram för ett 15-tal intresserade medlemmar. Här kommer ett mycket kortfattat sammandrag.

Vi fick bl.a. höra att:

-Vad vi gör här, påverkar andra delar av världen

-Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna

-Är det inte hållbart är det ohållbart

 

Sex viljeinriktningar pekar ut vad som vill uppnås med programmet:

  1. Fossilfritt och energieffektivt
  2. Ansvarsfull konsumtion och produktion
  3. Jämställt och jämlikt
  4. Sund livsmiljö och aktivt liv
  5. Delaktighet och inflytande
  6. Samarbete skapar mervärde

 

Kommunens hållbarhetsprogram som bl.a. bygger på FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling, är ett kommunövergripande stöd och styrdokument som pekar långsiktigt, tillsammans med ÖP 2050, på hur vi som kommun vill och ska utvecklas hållbarhetsmässigt de kommande 30 åren. Nämnder, förvaltningar och kommunala bolag ansvarar för att använda programmet som underlag i budgetarbete och verksamhetsplanering, vid prioriteringar av åtgärder, att implementera programmet praktiskt i projekt etc. Vi ska ställa oss frågan i våra resp. verksamheter

– hur bidrar vi till den årliga uppföljningen av programmet och utveckling av nulägesanalysen.?

Praktiskt genomförs i kommunen redan nu olika åtgärder och projekt för att exempelvis minska bensin- och dieselförbrukningen, förbättra cykelbanor, bygga ut kommunalt avlopp och att öka ungdomars delaktighet i demokratin. Alla dessa delar bidrar till en hållbar utveckling.

Det finns en del goda exempel hur andra kommuner arbetar med hållbarhetsprogram där ex. Malmö och Helsingborg ligger i framkant.

Åland nämndes också i detta sammanhang.

En viktig fråga som pekades på av publiken var att med tanke på den höga ambitionsnivån i det föreslagna Hållbarhetsprogrammet så krävs det en tydlig politisk prioritering och ledarskap för att framgångsrikt arbeta för en hållbar samhällsutveckling dvs att kommunledningen skapar en gemensam plattform för ledning och samordning av kommunens hållbarhets- och innovationsarbete.

”Visselblåsare” i kommunen efterlystes också för att påkalla uppmärksamhet när något hållbarhetsmässigt är fel i kommunen. Allvarligt och viktigt är politikernas uppgift att fortsätta fråga.

 

Underlaget till informationen hittar ni på: https://www.oskarshamn.se/hallbarhet

Programmet hittar ni på:

https://www.oskarshamn.se/globalassets/ bygga-b-miljo/lankblock/hallbarhetsarbete/hallbarhetsprogram-2017-remissversion.pdf

 

//Ing-Britt Runermark (V) sekreterare

Kalendarium 2018

MÖTESORDNING VÄNSTERPARTIET 2018

GRUPPMÖTEN/MEDLEMSMÖTEN (alla välkomna!!)

Stadshuset, Oskarshamnssalen, Oskarshamn, söndagar 17.30

21/1, 25/2, 18/3, 15/4, 20/5, 17/6, 19/8, 16/9, 14/10, 18/11, 16/12

 

Extra medlemsmöte budget sätts in 23/9 eller 30/9.

 

STYRELSEMÖTEN (enbart för invalda)

Partilokalen, Primohuset, Oskarshamn, måndagar 17.00

mötet startar med 1h studiecirkel

29/1, 19/2, 26/3, 23/4, 28/5, 11/6

 

MEDLEMSCAFÉ (alla välkomna!!)

Partilokalen, Primohuset, Oskarshamn, drop-in 17-19

Första helgfria måndagen i varje månad

8/1, 5/2, 5/3, 9/4, 7/5, 4/6,

 

 

ÅRSMÖTE 18/2 KL. 15.00 STADSHUSET OSKARSHAMN (öppet möte men yttrande- och rösträtt endast vid medlemskap)

 

VÄNSTERPARTIETS KONGRESS Karlstad 9-11/2 (valda ombud)

 

MOTIONSSTOPP DISTRIKTSÅRSKONFERENS (DÅK) 27/2 (endast medlemmar)

 

DISTRIKTSÅRSKONFERENS (DÅK) Folkhögskolan, Gamleby 24/3 (öppet möte men yttrande- och rösträtt endast för valda ombud)

 

 

Är du inte medlem så löser vi det !

Välkommen till oss!!

//ordförande Claes & gruppledare Lena

 

Bra besked från Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYH)!

I Kalmar län har vi nu fått besked om att vi fått 10 utbildningar av 17 ansökningar beviljade i år. Utav dessa är det 4 utbildningar som beviljades till Oskarshamn. Ett oerhört viktigt besked från YH-myndigheten. Det innebär att utbildningarna kommer att vara sökbara under våren och startar i höst.

NOVA kommer att kunna erbjuda Produktionsteknik, Specialistundersköterska – Äldre samt Stödpedagog.

ETEC kommer att kunna erbjuda Automationsingenjör för industri 4.0.

Rekryteringsbehovet från arbetsmarknaden är det viktigaste underlaget för myndighetens beslut.

-För att vi ska fortsätta att kunna möta de kompetenskrav som finns på arbetsmarknaden i vår kommun så är dessa beviljade utbildningar oerhört viktiga, säger Lena Granath, 2 vice ordf Kommunstyrelsen.

 

Miljoner skäl till att inte rösta om flygplatsen

Idag skriver Ulf Åman på insändarplats:

Till er som vill folkomrösta om flygplatsen: Oskarshamns flygplats är i dag ett tomt skal. Det finns inget annat kvar än byggnader och landningsbana.

Sedan Oskarshamns flygplats byggdes och utrustades så har det gjorts otaliga ändringar i regelverk om vad som ska finnas på flygplatser, regeländringar som gäller för alla nya flygplatser. Dessa ändringar gäller för oss om vi bestämmer oss nu idag för att öppna upp igen vilket innebär att vi måste införskaffa helt ny instrumentering. Detta innebär kostnader i klassen av 200 miljoner kronor. Denna kostnad skulle givetvis vara vår, som kommun, att bära, för inget bolag i världen skulle lägga de pengarna för att få flyga här hos oss.

 

Därefter måste ni också ta med i beräkningen det faktum att ingen ville trafikera Oskarshamn för vår bana var för liten så ni måste ta med kostnaden för en utbyggd bana. De som ändå kunde tänka sig att trafikera ville ha garantier från kommunen för täckning för osålda platser, i klartext skulle vi skattebetalare stå för i genomsnitt tio till femton tomma platser per dag. De sista som trafikerade ville inte ha sista-minuten-platser, för de var rädda att ingen skulle boka biljetter utan vänta på dessa platser.

Detta innebär för mig att det i en folkomröstning måste framgå hur detta ska betalas, vad ni vill skära ner på av det kommunen gör idag alternativt hur mycket ni vill höja skatten för att kunna flyga till/från Oskarshamn.

Ni som påstår att kommunen kommer att tappa medborgare utan en flygplats, hur förklarar ni det tapp som har varat trots fyrtio år med flygplats? Med ert resonemang skulle vi ju ökat istället för att ha minskat.

Företagen i Oskarshamn, de som ofta hävdas kräver en flygplats, använde inte vår flygplats, för den var för dyr, de åkte via Kalmar istället. Jag vet med säkerhet ett företag som hellre köpte två hotellnätter och hyrde bilar åt de anställda som behövde åka i väg på regelbundna möten.

Till er som hävdar ett reklamvärde av att se ortsnamnet Oskarshamn på trafiktavlorna på Bromma eller Arlanda, har ni verkligen varit ute och rest någon gång? När jag har varit ute och flugit så har jag letat efter mina flighter på tavlorna och inte en enda gång har jag reflekterat över några andra ortsnamn på tavlorna. Hur kan ni påstå att det skulle vara en reklamtillgång?

Ni hävdar vidare att man kan affischera på flygplatserna och att det skulle ge biljetter och trafik till Oskarshamn, men till vilken kostnad? Vad kostar det att affischera på Arlanda? Vi pratar om kostnader på hundratusentals kronor per år, tror ni att den kostnaden kan betalas via flygresenärer till och från Oskarshamn? Oavsett undersökningar som visar på effektiviteten i att annonsera på flygplatser så tror inte jag att Oskarshamn skulle få igen den investeringen, någonsin.

Till detta kommer så kostnaden för en eventuell folkomröstning. Dessa är inte gratis. Kan man koppla dem till ett ordinarie val så kan kostnaden minska. Detta är inte i dag en möjlighet då det är, faktiskt, för kort tid till nästa ordinarie val, för att få till allting som krävs för en folkomröstning. Åtminstone om den ska genomföras lagligt.

Med allt detta sagt så undrar jag hur mycket ni, som nu vill folkomrösta, egentligen använde vår flygplats när den fanns? För tyvärr, siffrorna ljuger inte och säger siffrorna att knappt någon flög, så flög knappt någon.

Jämför med tågen då, säger någon. Ja det kan vi göra och faktum kvarstår att tågen inte är lönsamma de heller, men ska vi jämföra rättvist så skulle vi rivit stationsbyggnaden och tagit bort rälsen för att sedan folkomrösta om vi skulle köra tåg igen. Det är en rättvis jämförelse.

Så gjorde vi inte.

Ulf Åman (V)

Oskarshamn

Budgetfullmäktige november 2017

Ordförande, ledamöter, åhörare vart ni än är, och press.

Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiets budgetförslag.

Det kan kanske vara det sista gemensamma budgetförslag och verksamhetsplan som vi lägger tillsammans. Men det kan också vara ett avstamp mot kommande mandatperiod.
Vi kommer från olika ideologier och har olika viljor, men det som verkligen varit en resa denna mandatperiod är att vi alla, trots våra olikheter och olika viljor har arbetat framåtsyftande för att göra så mycket bra och utvecklande för vårt Oskarshamn.

Jag tackar för det som har varit, goda samtal, högt tonläge men också ett samförstånd och en respekt för varandra. Jag tackar Peter för hans tid som kommunalråd, och ser fram mot framtida samarbete.

Jag är stolt över att stå här idag, som Vänsterpartiets representant, och återigen kunna lägga ett välarbetat budgetförslag, tillsammans med mina samarbetspartier.
Aldrig under någon tidigare mandatperiod har vi i Vänsterpartiet haft så mycket inflytande, och fått så stor genomslagskraft och det är därför som jag med förtroende fattar beslut ikväll.
Särkilt stolta är vi över 3 områden och dess insatser, och de kommer jag nu att prata om.

I budgetförslaget ökar vi kraftigt anslagen för socialförvaltningens verksamhet, närmre 15 miljoner, och det är inom LSS och omsorg som vi stärker upp mest. LSS handlar om lagen om stöd och service för funktionsnedsatta och det är oerhört viktigt i dessa tider att dessa områden stärks och prioriteras.
För Vänsterpartiet handlar tillgänglighet om en demokratisk rättighet och därför är det en självklarhet att värna LSS som den frihets- och rättighetslagstiftning den är.
Vi vill ha ett samhälle där det självklara målet är att människor med funktionsvariation ska vara fullt delaktiga i samhällslivet på lika villkor som andra.

Vår kommun ska kunna erbjuda bra och trygga alternativ när det egna boendet inte längre räcker till. Ikväll lägger majoriteten förslag om
5,3 miljoner för att bedriva ett helt nytt LSS boende.
Givetvis behöver vi göra mer och det gör vi. Vi har bl.a. initierat att samhällsbyggnadskontoret skulle se över, var det mer är lämpligt att bygga LSS boenden. På förra kommunstyrelsen presenterades ett område i Gröndal som ett lämpligt område. Vi har också ambitionen att kunna gå vidare med fastigheten Gråsparven, tillsammans med det kommunala bostadsbolaget, för att kunna bygga ut ytterligare LSS bostäder, men även trygghetsboende i samma fastigheter.

Vi skjuter till 5 miljoner inom personlig assistans, något som kanske inte kommer att räcka, men ändå är en betydande ökning.
Idag kan vi läsa om de förödande människoöden som kommer i kläm när försäkringskassan agerar inhumant och drar in en mängd olika beslut, och visserligen hjälper inte denna satsning just dessa, men det möjliggör kommunens eget åtagande där vi ser en stor ökning av behov för människor med olika funktionsvariationer. Det handlar om att denna grupp måste få det utrymme som krävs och som är mänskligt.

En annan satsning som har varit högst på dagordningen har handlat om hur det är att växa upp i Oskarshamns kommun. Den rekordsatsning som påbörjades under 2015 fortsätter, och under 2018 ska hela satsningen på IKT – lärverktyg i skolan vara införd.
Det handlar om hur vi, utan att elevernas egna socioekonomi ska vara avgörande, ger eleverna möjlighet att använda digitala och tekniska lärverktyg i undervisningen.
Det handlar om hur vi rustar våra ungdomar idag, för att kunna möta framtiden imorgon.
Den självskattade psykiska ohälsan ökar och vi har många ungdomar som känner stress och oro idag. Detta, bland annat, gör att vi har elever som mår dålig och inte når målen och då måste vi skapa förutsättningar för att hitta andra lösningar då behov utöver det ordinarie uppstår. Vi satsar på resursförstärkning på elevhälsan för att fler elever ska möjlighet att skaffa sig grundläggande färdigheter och kunskaper och med det nå målen så att de når behörigheten till gymnasieskolan och genom det kan söka vidare.

Vi utökar satsningen på Nattis. Det är inget som är lagstyrt och med det måste finnas i varje kommun, utan är en politisk prioritering. För oss i Vänsterpartiet handlar det om att skapa bättre jämställda möjligheter för föräldrar idag att kunna försörja sig. Det är viktigt för oss att vi kan möta den efterfrågan som finns på trygg och bra barnomsorg på obekväm arbetstid.
Att få förskola även på kvällar och nätter är en viktig jämställdhetsfråga. Vanligtvis är det kvinnor som oftare är de som arbetar på obekväm arbetstid, samtidigt som det oftast är kvinnor som är ensamstående föräldrar.
I vår kommun har vi även många industrier med nattarbete.
Med den här förstärkningen hoppas vi underlätta för både ensamstående och parboende, som kan ha det svårt att få det att gå ihop både tidsmässigt och ekonomiskt.
Ingen ska behöva säga nej till ett jobb för det inte går att ordna med förskola, vi löser barnomsorg till alla som efterfrågar det.

En förutsättning för att klara välfärden är tillgången till kompetent och engagerad personal. Därför är vår fortsatta satsning på att vara en attraktiv arbetsgivare så viktig. Det handlar om riktade insatser på personalfrämjande åtgärder. Innehåll kan variera beroende vart vi har vårt fokus och hur långt vi har kommit i arbetet.
I år och kommande år handlar det om Heltidsresan – rätten till heltid, som är ett arbete som grundar sig på det centrala avtalet mellan SKL och Kommunal, där målet är att heltidsarbete ska vara det normala i välfärden 2021.

Heltidsarbete är avgörande för att vi ska kunna möta välfärdens stora behov av personal och för att öka jämställdheten i samhället. Flera kommuner i landet har kommit långt i detta arbete, och själva kan vi se en försiktig uppgång om 2% mellan åren 2015 till 2016.
Med de beslut som antogs av Fullmäktige kring Aktiva åtgärder för jämställdhet, satte vi ner foten att det är heltid som ska gälla som norm vid anställningar fr.o.m. 1/1-17,
Jag förutsätter att siffrorna kommer att öka efter 2017 års personalbokslut.
Det handlar inte bara om att vi som offentlig arbetsgivare behöver vår personal, utan det är oxå oerhört avgörande, i en kvinnodominerad sektor, för framtida möjlighet att kunna leva anständigt på sin pension.
Deltid och halvtid är en kvinnofälla

Detta är en del av de satsningar som vi lägger fram i vårt budgetförslag idag. Jag yrkar för Vänsterpartiet bifall till samtliga delar i kommunstyrelsens budgetförslag.

Anförande skrivet och framfört av gruppledare Lena Granath

Tillsammans bidrar vi till en attraktiv kommun

Tillsammans med våra samarbetspartier i Oskarshamns kommun satsar vi nu extra stöd till föreningslivet.

Hjortbergets skidklubb 1 000 000

Attraktiva Oskarshamn 400 000

Brädholmen Event 270 000

SOK Viljan 130 000

Oskarshamns basketklubb 100 000

Oskarshamns ridklubb 100 000

Bockara hembygdsförening 30 000

Påskallaviks föräldra- och fritidsförening 30 000

Figeholms båtklubb 40 000

Oskarshamns kommun har en stark ekonomi och prognosen är att kommunen gör ett överskott om 101,8 miljoner kronor, varav 40,8 miljoner kronor avser skatter och statsbidrag. Kommunens mål för 2017 är att förbruka högst 100,6% av skatter och statsbidrag, enligt den senaste prognosen förbrukar Oskarshamns kommun på helår 97,9%.

Eftersom Oskarshamns kommun befinner sig i en bra ekonomisk situation under 2017 där kostnaderna inte har blivit lika höga som befarat och där statsbidragen har varit högre än beräknat så vill vi använda del av överskottet för att ge tillbaka till föreningslivet.

Hjortbergets skidklubb
Hjortbergets skidklubb fick under förra året ett engångsbidrag om 2 miljoner kronor för att utveckla området vid Hjortberget. Det resulterade bland annat i en ny pistmaskin, snömaskiner, dränering och ökad belysning. Föreningen arbetar intensivt med att få in pengar för att byta lift. Totalt kostar det 3 miljoner kronor att byta lift. Vi anser att Oskarshamns kommun här kan göra en stor insats för att hjälpa föreningen nå målet. Oskarshamns kommun bidrar därför med 1 miljon kronor till liften. Förhoppningen är nu att näringslivet och andra intressenter ställer upp och hjälper till för att bidra till utvecklingen av Hjortberget.
Kulturfestival – Attraktiva Oskarshamn
I augusti 2018 anordnas Oskarshamns kommuns första kulturfestival! Genom ett bidrag om 400 000 kr till Attraktiva Oskarshamn så möjliggör vi för en kulturfestival under 2018. Kulturfestivalen bygger på att Oskarshamns kommun och Attraktiva Oskarshamn samarbetar tillsammans och med föreningar runt om i vår kommun. Genom ett bidrag till Attraktiva Oskarshamn så säkrar vi finansieringen för en sådan festival.
Brädholmen Event – Latitud 57
Av vissa kallas den för Oskarshamns nationaldag och för andra ses det som en härlig helg att återvända till hemstaden. Festivalen har funnits i olika skepnader under åren, men de senaste åren har festivalen etablerat sig som Latitud 57. Festivalen fyller 10 år nästa år och det tycker vi är värt att fira. Vi föreslår därför att föreningen bakom evenemanget får ett bidrag om 270 000 kronor för att kunna bjuda på en ännu större fest 2018.
SOK Viljan – Hittaut
SOK Viljan driver det framgångsrika projektet Hittaut Oskarshamn. Genom Hittaut har många oskarshamnare upptäckt nya platser i vår kommun och på så sätt kommit ut i naturen. Föreningen har en ambition om att under 2018 bygga flera checkpoints i Påskallavik samt södra och norra Vånevik. Vi föreslår därför att SKO Viljan får ett bidrag om 130 000 kronor för att driva projektet Hittaut Oskarshamn och för att bygga ut flera checkpoints.
Oskarshamns basketklubb
Basketklubben är idag en förening med många aktiviteter för barn och unga. Klubben är idag ensamma i kommunen om en uttalad elitsatsning på sitt damlag. Inför 2018 finns det också planer och idéer om att samarbeta med skolorna och prova på aktiviteter för att på så vis låta fler prova på basket och därigenom väcka mer intresse för sporten. Det finns i damlaget spelare som är goda förebilder och ambassadörer, vilket kan bidra till att fler unga flickor kan få upp ögonen för basket. Ett samarbete mellan klubben och Oskarshamns kommun tror vi kan vara positivt för föreningen och barn och unga i kommunen. Vi föreslår att Oskarshamns basketklubb får 100 000 kronor.
Oskarshamns ridklubb – ridskola
Ridklubben har nyligen fått ett förlängt hyresavtal med Oskarshamns kommun för att kunna fortsätta att utveckla sin verksamhet. Ridklubben blev också utsedd till Årets Ridskola 2015. Föreningen arbetar med ridlektioner på alla nivåer i flera grenar, fredagsklubb, ungdomsledarskola och kunskapspass med fokus på säkra grepp. Ridklubben erbjuder idag en bred verksamhet, där många har möjlighet att delta. Vi vill särskilt lyfta det arbete föreningen gör för med ungdomsledarskolan. Vi föreslår därför att Oskarshamns ridklubb får 100 tusen kronor.
Bockara Hembygdsförening
Bockara Hembygdsförening har fått ett körtröskverk från slutet av 1800-talet. För att föreningen ska kunna ta emot tröskverket krävs det att befintlig byggnad byggs ut. Föreningen har sökt bygglov och har fått godkänt. Hembygdsföreningen har från Oskarshamns kommun sökt ett ekonomiskt bidrag om 30 000 kr till materialkostnader i samband med utbyggnaden. Vi föreslår att Bockara Hembygdsförening får ett bidrag om 30 000 kronor från kommunen.
Påskallaviks föräldra- och fritidsförening
I Påskallavik finns en förening som drivs av Påskallaviks föräldra- och fritidsförening. Under 2015 invigdes lokalerna efter en renovering. Vi vill genom ett bidrag till föreningen skapa förutsättningar för att antingen köpa in nya saker till verksamheten eller på annat sätt utveckla sina fredagsaktiviteter. Vi föreslår att föreningen får ett bidrag om 30 000 kronor.
Figeholms båtklubb – potonbåten Holger
Med P/B Holger får människor som i dagsläget har stora svårigheter att ta sig ut i skärgården en möjlighet till detta. Målgruppen är i första hand personer med en eller flera funktionsnedsättningar, oavsett ålder, äldre med begränsad rörelseförmåga samt övriga som inte har tillgång till båt, men ändå någon gång skulle vilja se den vackra skärgård som finns kring Figeholm. Vi föreslår att Figeholms båtklubb får ett bidrag om 40 000 kronor för sin verksamhet med potonbåten Holger.