På senaste styrelsemötet beslutade vi att stödja organisationen Fristadsfonden,
Fristadsfonden instiftades av Vänsterpartiet 1995. Genom fondens hjälp har många flyktingar fått permanent uppehållstillstånd.
Fristadsfonden hjälper asylsökande flyktingar som hotas av avvisning och som inte kan återvända till sina hemländer. Många har varit utsatta för förföljelse och grym tortyr eller har traumatiska krigsupplevelser bakom sig. De asylsökande som fonden hjälper, hyser en välgrundad fruktan för att återvända till de länder de flytt ifrån och tvingas därför gömma sig i vårt land.
Fonden bidrar med pengar till sakkunnig juridisk hjälp, när vi efter en noggrann undersökning har funnit det nödvändigt att gå in med en ny ansökan, som i sin tur kan ändra på det tidigare felaktiga beslutet.
För att kunna övertyga myndigheterna om att flyktingarna har asylskäl, har vi blivit tvungna att bekosta många tortyrutredningar, läkarutlåtanden och psykologintyg. Många behöver tolk vid sina kontakter med svenska myndigheter, även det bekostar vi i samband med t ex en tortyrutredning. Detta gör att de redan tidigare gränslösa behoven av pengar har ökat.
Om du vill stödja Fristadsfonden så kan du sätta in
Det har senaste tiden regnat flygblad över Figeholm, Fårbo, Misterhult, Berga, Björnhult, och i dag har vi gjort sista rycket, för denna inledande gång, vad gäller spridandet av flygblad.Det blev ett pampigt avslut i dag i Kristdala. Belöningen blev en kopp Java på Kristdala paradtorg.
Hälsningar
Claes, Andreas, Saga och Ing-Britt
”Vi måste ta människors oro på allvar!”
Denna fras hörs alltmer från politiker från höger och vänster, och jag säger till mig själv, vad bra, då kanske vi äntligen kan ta tag i det faktum att vårt land fortfarande är beroende av den farligaste energikällan människan någonsin uppfunnit, eller att arbetaren får mindre och mindre att säga till om i sitt arbete och i den offentliga debatten, eller att skillnaderna i det svenska samhället ökar lavinartat mellan rik och fattig?
Nej!
Den oro vi ska ta på allvar, är den om att en folkgrupp kan äga för mycket media, den om att muslimerna tyst håller på att invadera Europa, för att skapa Eurabien, den som säger att den grova brottsligheten ökar, trots att varje undersökning säger att den minskar, den som säger att vi måste möta flyktingar på Öresundsbron, med en kulkärve från ett maskingevär.
Den oron ska vi ta på allvar!
Då måste jag fråga, hur ska vi ta den på allvar?
Hur tar vi en oro på allvar när den inte bottnar i en verklighet?
Det kan ju vi som politiker inte påverka?
Vi kan inte möta den med åtgärder som löser problemen för problemen finns inte.
Det vi kan göra är att lösa de problem som faktiskt finns, vilket är en bra idé över hela linjen.
Vi kan se till att alla människor får en bra vård när de blir sjuka, att de får en bra utbildning när de går i skolan. Vi kan skapa jobb åt alla, med bra villkor. Vi kan se till så att ingen får gå från hus och hem när det blir arbetslöshet eller sjukdom. Vi kan se till så att det finns bostäder även till dem som inte har alla pengar i världen.
Detta är en liten del av de problem som alla människor drabbas av som bottnar i den verklighet vi lever i, den verklighet som vi politiker faktiskt kan påverka.
Det enda som krävs är att vi politiker säger till oss själva att vårt uppdrag är inte att följa utvecklingen i samhället, utan att leda utvecklingen i samhället.
För om inte vi leder utvecklingen i samhället då leds utvecklingen i samhället av andra, oftast av dem som har pengar.
Då gynnas också bara de som har pengar.
De som inga pengar har och som lämnas efter, börjar se problem som inte finns och skylla dessa på någon annan.
Det är en utveckling som vi har sett nu i tjugotalet år.
Nu är det dags att leda utvecklingen åt ett annat håll.
För alla!
Ulf Åman (V)Oskarshamn
”Miljoner i bidrag – miljoner i vinst.” Detta är rubriken till en artikel i Lärarnas tidningen nr 15, 15 december 2017 – 18 januari 2018. Innehållet i artikeln har gjort mig och bör göra alla andra skattebetalare fullständigt vansinniga av ilska.
Lärartidningen har undersökt hur mycket i statsbidrag som delats ut till friskolor och hur mycket som betalats ut i vinst. Tidningen uppger att 115 friskolebolag fick 131 miljoner kronor i bidrag avsedda att användas till läxhjälp, mattelyft, mindre barngrupper och lärarlyft. Utdelningen till aktieägare blev 232 miljoner kronor.
Ett exempel är Internationella engelska skolan som fick 47 miljoner i statsbidrag år 2016 . Vid senaste årsstämman beslutades om utdelningar på 45,6. British Schools AB fick 2,1 miljoner i bidrag och delade ut 10,7 miljoner. Enligt vad som framgår av Lärartidningen ville styrelsen skydda ägarnas medel, tidigare gjorda överskott, inför hot om ändringar i rätten att ta ut vinster.
Grundaren liksom styrelseordföranden argumenterar att man betalat 44 miljoner i bolagsskatt och att de lärare som numer är aktieägare förväntar sig ersättning på sina investeringar. De anför även sina goda resultat.
Om eleverna i just British Schools AB:s skolor har bättre resultat än andra skolor har undertecknad inte en aning men nyligen rapporterades i media, radio och tv, att trots högre betyg från gymnasier klarar sig friskoleelever generellt sämre första året på postgymnasiala skolor än dem som gått i kommunala skolor. Man kan ju undra varför.
Det går i vart fall att konstatera att stora statsbidrag som betalas ut till friskoleaktiebolag allt för ofta bidrar till höga vinstuttag. Minsta antydan om vinstbegränsning utlöser ramaskri och påståenden om att eleverna från dessa skolor kommer att mista sin undervisning. Varje sunt tänkande inser ju att så inte kan vara fallet. Skolbyggnaderna finns ju kvar, lärarna finns och eleverna lär till närmast 100 procent bo kvar.
Det är väl ändå rimligt att de budgetmedel som anslås till våra skolor ger alla lärare rimliga löner, goda arbetsförhållanden och att eleverna får bra förutsättningar att inhämta kunskap. Om alla betalade den skatt de ska och skattemedel går till det de är avsedda skulle samhället bli bra mycket bättre för alla.
Ingen ska kunna göra sig förmögen på de pengar som betalas i skatt. Visst finns det bra friskolor men det ska inte vara höga vinster på elever och andra lärares bekostnad som ska vara drivkraften.
Vi startade mötet med att Lena Granath redogjorde förutsättningarna inför årets budget. På fredag den 16/3 kommer vi, gemensamt med våra samarbetspartier, att lämna in vårt gemensamma förslag på driftbudget ramar för 2019-2021.
Förutsättningarna bygger på SKLs prognoser om skatteintäkter och statsbidrag, samt befolkningsunderlag från SCB.
Senare i veckan startar hon arbetet med investeringsbudgeten, där vi ska lämna in skarpt förslag den 14/5. Under våren kommer investeringsbudgeten att diskuteras på våra grupp-och medlemsmöten. Vill du vara med & påverka? Kom för att diskutera på våra möten.
Driftsbudgeten för 2019 kommer under våren och sommaren att behandlas & diskuteras i samtliga kommunala nämnder, för att vi sen i höst ska lämna in vårt förslag, tillsammans med våra sammarbetspartier, den 14/10.
Därefter direktsände partiet centralt ett webbmöte med Jonas Sjöstedt,
där vår partiledare talade om årets valrörelse.
Med sig hade han Nooshi Dadgostar som är nyvald som vice ordförande. Avspända och säkra förmedlade dom sitt budskap. Det kändes väldigt bra och uppmuntrande att tillsammans, i realtid, med alla andra partiföreningar i Sverige, se och lyssna på vad vi kan göra tillsammans. Sändningen avslutades med möjligheter att chatta med Jonas, men det avstod vi från.
Efter sändningen fortsatte vi kort att diskutera innehållet i sändningen.
Dags för årets tredje medlemscafé. Kom och fika med oss i vår Partilokal i Primohuset på måndag den 5 mars.
Drop in mellan kl 17-19 med som vanligt gott kaffe, trevlig stämning och många samtalsämnen.
Hjärtligt välkommen!
