Friskolors drivkraft ska inte vara pengar

”Miljoner i bidrag – miljoner i vinst.” Detta är rubriken till en artikel i Lärarnas tidningen nr 15, 15 december 2017 – 18 januari 2018. Innehållet i artikeln har gjort mig och bör göra alla andra skattebetalare fullständigt vansinniga av ilska.


Lärartidningen har undersökt hur mycket i statsbidrag som delats ut till friskolor och hur mycket som betalats ut i vinst. Tidningen uppger att 115 friskolebolag fick 131 miljoner kronor i bidrag avsedda att användas till läxhjälp, mattelyft, mindre barngrupper och lärarlyft. Utdelningen till aktieägare blev 232 miljoner kronor.

Ett exempel är Internationella engelska skolan som fick 47 miljoner i statsbidrag år 2016 . Vid senaste årsstämman beslutades om utdelningar på 45,6. British Schools AB fick 2,1 miljoner i bidrag och delade ut 10,7 miljoner. Enligt vad som framgår av Lärartidningen ville styrelsen skydda ägarnas medel, tidigare gjorda överskott, inför hot om ändringar i rätten att ta ut vinster.

Grundaren liksom styrelseordföranden argumenterar att man betalat 44 miljoner i bolagsskatt och att de lärare som numer är aktieägare förväntar sig ersättning på sina investeringar. De anför även sina goda resultat.

Om eleverna i just British Schools AB:s skolor har bättre resultat än andra skolor har undertecknad inte en aning men nyligen rapporterades i media, radio och tv, att trots högre betyg från gymnasier klarar sig friskoleelever generellt sämre första året på postgymnasiala skolor än dem som gått i kommunala skolor. Man kan ju undra varför.

Det går i vart fall att konstatera att stora statsbidrag som betalas ut till friskoleaktiebolag allt för ofta bidrar till höga vinstuttag. Minsta antydan om vinstbegränsning utlöser ramaskri och påståenden om att eleverna från dessa skolor kommer att mista sin undervisning. Varje sunt tänkande inser ju att så inte kan vara fallet. Skolbyggnaderna finns ju kvar, lärarna finns och eleverna lär till närmast 100 procent bo kvar.

Det är väl ändå rimligt att de budgetmedel som anslås till våra skolor ger alla lärare rimliga löner, goda arbetsförhållanden och att eleverna får bra förutsättningar att inhämta kunskap. Om alla betalade den skatt de ska och skattemedel går till det de är avsedda skulle samhället bli bra mycket bättre för alla.

Ingen ska kunna göra sig förmögen på de pengar som betalas i skatt. Visst finns det bra friskolor men det ska inte vara höga vinster på elever och andra lärares bekostnad som ska vara drivkraften.

Monica Johansson (V)

Vänsterpartiet fixar Seniorkort till de äldre och avgiftsfria sommarkort till ungdomarna

Från och med årsskiftet gäller Seniorkortet i Kalmar län. Det innebär att alla som har fyllt 65 år åker billi- gare på buss och tåg under tider då det inte är rus- ningstrafik. I sommar kommer dessutom alla som ska börja högstadiet eller gymnasiet upp till andra ring att kunna åka kollektivt helt avgiftsfritt.
När Seniorkortet började gälla vid årsskiftet så blev det en omedelbar succé. På bara någon vecka såldes tusen- tals kort. En av de första att betala de 100 kr kortet kostar var Vänsterpartiets Leif Svensson i Västervik. Han är nöjd över att Vänsterpartiet äntligen fått gehör för sitt krav.
– Det är Vänsterpartiet som har drivit den frågan. Många pensionärer har det svårt ekonomiskt och vi tror att detta kan bidra till att de får ett rikare liv, säger han.
Från och med 2018 införs också ett statligt bidrag för avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommar- loven. Det är ett förslag som Vänsterpartiet har fått ige- nom i förhandlingarna med regeringen.
– Det ger oss i Kalmar län 8,5 miljoner till våra 17 000 unga som från årskurs sex till sista sommarlovet på
gymnasiet får ett busskort som gäller hela sommaren, i hela länet, alla tider och hur mycket som helst. Det ska även gälla för närtrafik, säger Leif.
Innan Leif uppnådde åldern att kunna köpa Seniorkort så arbetade han som skolsköterska på Västerviksgymnasiet. Sommarkortet är bra för såväl integration som jämlikhet påpekar han.
– Alla barn- och ungdomar har rätt till ett bra sommarlov, oav- sett om föräldrarna har mycket eller lite pengar. Att ta sig in till stan för att träffa kompisarna, komma i tid till sommarjobbet eller hänga med på helgens bortamatch, ska vara möjligt för alla skolungdomar, inte bara för dem som har föräldrar med en stor plånbok. Jag vet av egen erfarenhet att det här kommer betyda mycket för många ung- domar, säger han.
Leif Svensson (V)

f.v Leif Svensson, Lena Granath, Anders Svensson & Linda Fleetwood

Medlemsmöte

I tisdags den 13 mars hade vi medlemsmöte.

Vi startade mötet med att Lena Granath redogjorde förutsättningarna inför årets budget. På fredag den 16/3 kommer vi, gemensamt med våra samarbetspartier, att lämna in vårt gemensamma förslag på driftbudget ramar för 2019-2021.

Förutsättningarna bygger på SKLs prognoser om skatteintäkter och statsbidrag, samt befolkningsunderlag från SCB.

Senare i veckan startar hon arbetet med investeringsbudgeten, där vi ska lämna in skarpt förslag den 14/5. Under våren kommer investeringsbudgeten att diskuteras på våra grupp-och medlemsmöten. Vill du vara med & påverka? Kom för att diskutera på våra möten.

Driftsbudgeten för 2019 kommer under våren och sommaren att behandlas & diskuteras i samtliga kommunala nämnder, för att vi sen i höst ska lämna in vårt förslag, tillsammans med våra sammarbetspartier, den 14/10.

Därefter direktsände partiet centralt ett webbmöte med Jonas Sjöstedt,

där vår partiledare talade om årets valrörelse.

Med sig hade han Nooshi Dadgostar som är nyvald som vice ordförande. Avspända och säkra förmedlade dom sitt budskap. Det kändes väldigt bra och uppmuntrande att tillsammans, i realtid, med alla andra partiföreningar i Sverige, se och lyssna på vad vi kan göra tillsammans. Sändningen avslutades med möjligheter att chatta med Jonas, men det avstod vi från.

Efter sändningen fortsatte vi kort att diskutera innehållet i sändningen.

Extra medlemsmöte

 

Styrelsen bjuder in till extra medlemsmöte
Välkommen onsdagen den 7 mars kl. 18.00

Plats: Stadshuset, Oskarshamnssalen

På dagordningen:

# Vänsterpartiet i Oskarshamn

Med vänlig hälsning
Claes Zachrison
Ordf.
Vänsterpartiet Oskarshamn

Kort sammandrag från Vänsterpartiets medlemsmöte 25 februari 2018

 

Katarina Skoglycka, miljövetare/klimatstrateg och Kristina Hägg-Blecher, hållbarhetsstrateg, föredrog kommunens hållbarhetsprogram för ett 15-tal intresserade medlemmar. Här kommer ett mycket kortfattat sammandrag.

Vi fick bl.a. höra att:

-Vad vi gör här, påverkar andra delar av världen

-Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna

-Är det inte hållbart är det ohållbart

 

Sex viljeinriktningar pekar ut vad som vill uppnås med programmet:

  1. Fossilfritt och energieffektivt
  2. Ansvarsfull konsumtion och produktion
  3. Jämställt och jämlikt
  4. Sund livsmiljö och aktivt liv
  5. Delaktighet och inflytande
  6. Samarbete skapar mervärde

 

Kommunens hållbarhetsprogram som bl.a. bygger på FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling, är ett kommunövergripande stöd och styrdokument som pekar långsiktigt, tillsammans med ÖP 2050, på hur vi som kommun vill och ska utvecklas hållbarhetsmässigt de kommande 30 åren. Nämnder, förvaltningar och kommunala bolag ansvarar för att använda programmet som underlag i budgetarbete och verksamhetsplanering, vid prioriteringar av åtgärder, att implementera programmet praktiskt i projekt etc. Vi ska ställa oss frågan i våra resp. verksamheter

– hur bidrar vi till den årliga uppföljningen av programmet och utveckling av nulägesanalysen.?

Praktiskt genomförs i kommunen redan nu olika åtgärder och projekt för att exempelvis minska bensin- och dieselförbrukningen, förbättra cykelbanor, bygga ut kommunalt avlopp och att öka ungdomars delaktighet i demokratin. Alla dessa delar bidrar till en hållbar utveckling.

Det finns en del goda exempel hur andra kommuner arbetar med hållbarhetsprogram där ex. Malmö och Helsingborg ligger i framkant.

Åland nämndes också i detta sammanhang.

En viktig fråga som pekades på av publiken var att med tanke på den höga ambitionsnivån i det föreslagna Hållbarhetsprogrammet så krävs det en tydlig politisk prioritering och ledarskap för att framgångsrikt arbeta för en hållbar samhällsutveckling dvs att kommunledningen skapar en gemensam plattform för ledning och samordning av kommunens hållbarhets- och innovationsarbete.

”Visselblåsare” i kommunen efterlystes också för att påkalla uppmärksamhet när något hållbarhetsmässigt är fel i kommunen. Allvarligt och viktigt är politikernas uppgift att fortsätta fråga.

 

Underlaget till informationen hittar ni på: https://www.oskarshamn.se/hallbarhet

Programmet hittar ni på:

https://www.oskarshamn.se/globalassets/ bygga-b-miljo/lankblock/hallbarhetsarbete/hallbarhetsprogram-2017-remissversion.pdf

 

//Ing-Britt Runermark (V) sekreterare